Att kalla förändringar i livet till kriser beror på hur man tolkar ordet kris. Oftast handlar kriser om väldigt starka och dramatiska tankar/händelser. I verkligheten är det ju frågan om MÖJLIGHETER. (Elämänkaaripsykologia, 2011 s. 158)

I denna veckas blogginlägg funderar vi på om det stämmer att medelåldern är en tid då människor upplever en negativ kris eller om den egentligen är en tid av förnöjsamhet och nya möjligheter.

Carl Gustav Jung, känd schweizisk läkare och psykoanalytiker, var en av de första forskarna som lade märke till medelålderns förändringar. Han sa: 'I denna livsfas, 35-40 års åldern, händer viktiga förändringar. Till början är det inte medvetna eller synliga förändringar utan indirekta tecken på förändring, vars ursprung verkar finnas i det undermedvetna.' (Elämänkaaripsykologia, 2011. s. 141) 

I veckans föreläsning togs det upp olika teoretikerna och deras åsikter om medelåldern. Daniel Levinson var av den åsikten att den är i 40-65 års ålder medan Erik H. Eriksson ansåg att den är i 30-50 års ålder. Levinson betraktar den här övergången som en ofta ganska stor kris som han jämför med tonåren och puberteten och sa att människan då kunde leva en av de svårtaste tiderna i sitt liv.

Vad händer fysiskt i den här åldern då? Något som drabbar både kvinnor och män är fysiska ändringar i kroppen. Menopausen slår till hos kvinnorna vilket betyder att den biologiska förökningen inte längre är möjligt. Hormonförändringar, man går upp i vikt, stress och t.o.m depression kan förekomma.

Männen kan hamna ut för depression, impotens, tappar sin sexlust (också kvinnor kan drabbas).  Kroppen blir fysiskt tyngre då männens syreintagning blir sämre och hjärtat slår i en långsammare takt än vad de brukat göra. (Elämänkaaripsykologia, 2011. s. 164-170 & http://www.terve.fi/vaihdevuodet/vaihdevuodet)

Hur ser vardagen ut i medelåldern? De flesta har varit i arbetslivet en god stund. Om man lyckats hitta arbete som är meningsfullt så är detta en period av förnöjsamhet. I det här skedet har många levt familjeliv redan en tid och skilsmässor är vanliga. I mitten av medelåldern har personer som fått barn i 25 - 35 års åldern antingen barn som är i tonåren eller som håller på att flytta ut. Detta påverkar dynamiken och vardagen i familjerna vilket kan leda till konflikter om kommunikationen fungerar dåligt. I medelåldern är också de egna föräldrarna redan i pensionsålder och har möjligtvis både fysiska och psykiska hälsobekymmer. Den egna dödligheten kommer nära och vänder tankar mot livets begränsningar. 

Forskning som hävdar att krisen är en myt

Medelåldern är enligt vissa skrivare mytologiserad. Man skapar tankar och fantasier kring medelåldern, som sedan inte motsvarar den forskade verkligheten. Därför är många personer rädda för denna tidsperioden, men i onödan. S. Hunter och M. Sundel skrev i 1989 att många människor inte ens upplever medelålderskrisen och för vissa är det en relativt lugn period. De ville inte påstå att alla får medelålderskriser, men att den kanske isåfall sker vid ett annat skede i livet. (Elämänkaaripsykologia, 2011. s.156)

Forskaren på Alberta Universitet i Kanada var av den åsikten att på basen av deras forskning är medelålderskrisen en myt och egentligen så blir människan lyckligare ju äldre de blir från 18 års åldern upp till 40. Forskarna var även av den åsikten att för att kunna undersöka en människas utveckling måste de göras under en lång period.

De forskade 2 grupper av människor i en längre tid, ena från åldern 18 till 43 och den andra från 23 år till 37 och såg i båda grupperna att människorna var lyckligare i 30-års åldern än som 18 åringar.

Hur en person genomgår medelåldern beror helt och hållet på livssituationen man befinner sig i och individen själv. Är man nöjd med jobbet och har bra relationer är övergången lättare än för t.ex. den arbetslösa men diabetes. Till sist vill vi säga att vi har kommit fram till att medelålderskrisen inte alltid behöver vara en kris och något negativt, utan en möjlighet till att se hur bra livet egentligen är och därifrån få större livslust och kunna hitta sin inner peace.

See ya next week! 

Källor:

Dunderfelt, Tony. Elämänkaarinpsykologia, 2011. WSOYpro Oy, Helsinki. 286 s.

Galambos, N. L., Fang, S., Krahn, H. J., Johnson, M. D., & Lachman, M. E. (2015). Up, not down: The age curve in happiness from early adulthood to midlife in two longitudinal studies. Developmental Psychology, 51(11), 1664-1671. Tillgänglig: http://psycnet.apa.org/record/2015-40630-001. Hämtad: 4.12.2017